Min stora grabb
Idag cyklade Måns till affären och pantade flaskor. Alldeles själv. Jag var lite nervös men han tyckte jag var tramsig. Han cyklade så redigt iväg med två pappåsar på styret, ringde mig från mobilen när han kommit fram och sedan handlade han en rulle choklad och en Kalletidning för sina pengar. För givetvis fick han ju behålla pengarna från pantningen.
Nu är de på väg att bli stora, det är svårt att släppa taget. Men ibland måste man. Hur skall de annars överleva ute i stora världen själva när den dagen kommer. Det svåraste är att se att den tramsiga och ständigt bebsispråkspratande kille vi har hemma, faktiskt kan skärpa till sig när han inte har mamma i hasorna ;-)
Maken är och springer Kullamaran. Hoppas det går bra. Vi har ju haft en mycket segdragen förkylning både han och jag. Ingen äv oss är riktigt friska ännu.
Nu är de på väg att bli stora, det är svårt att släppa taget. Men ibland måste man. Hur skall de annars överleva ute i stora världen själva när den dagen kommer. Det svåraste är att se att den tramsiga och ständigt bebsispråkspratande kille vi har hemma, faktiskt kan skärpa till sig när han inte har mamma i hasorna ;-)
Maken är och springer Kullamaran. Hoppas det går bra. Vi har ju haft en mycket segdragen förkylning både han och jag. Ingen äv oss är riktigt friska ännu.
Kommentarer
Trackback
