Utflykt till Nimis!
Vi kommer försöka förlänga sommarlovskänslan med att göra små utflykter på helgerna under hösten. Helgens utflykt blev, efter en diskussion med plånboken, till Nimis. Lars Vilks staty uppe i Arild. Det blev en lite dryg timmes bilkörning dit och sedan parkerade vi vid parkeringen. Till barnans irritation visade det sig efter 1 km brant backe att det fanns enparkering närmare men vi var ju där för att klättra och promenera. ;-)
.
Vi gick förbi Himmelstorpet. Ett hembyggdscafé som enligt skylten skulle servera pannkakor och ha clownuppträde. Linus ville självklart ha pannkakor så vi bestämde att på tillbaka vägen så tar vi pannkakor. Frallorna vi köpt kan vi äta senare.
.
Första biten neråt havet var brant men promenerbar. En vanlig promenadstig. När vi kommit halvvägs så fick vi vika av från den vanliga stigen och nu började klättrandet. Det gick brant neråt och vi fick titta noga var vi satte fötterna. Vi passerade många som flåsade rätt bra och jag undrade i mitt stilla sinne hur de skall orka ta sig tillbaka UPPFÖR om de redan flåsar så när det går neråt ;-) Nu märks det att man har liiiite träningsvana faktiskt. :-D
.
Väl framme så var det bara att stiga in i Ladonia!
.
.
.
Sedan bar det neråt i denna tunnel av drivved. Pojkarna och Hampus, som är hos oss i helgen, hade redan hunnit en lång bit i förväg. Linus som protesterat som vanligt när vi skulle lämna huset tyckte detta var ett toppenställe. Bägge pojkarna satte som sport att komma så högt de kunde i alla tornen, jag gillade att gå runt i alla gångarna.
.
.
Vi hade riktigt tur med vädret. Det sprack upp och blev riktigt soligt och varmt när vi kom dit.
.
Vår egna lilla solstråle strålade dock inte riktigt hela tiden. Ett skoskav satte stopp för det. Men efter lite övertalning och luftande av fötterna samt vändande av strumporna, så sömmarna kommer utåt, så kom solstrålen tillbaka igen!
.
.
.
Ladonia hade finbesök av dess skapare när vi var där. Lars Vilks himself!
.
.
.
Där fanns många torn för pojkarna att klättra i. Själv var det bara att blunda för alla fallgropar och spikar och tänka att de är stora nu de fixar detta!
.
.
Men ett eller två torn förökte jag mig på dock.
.
Det gick sådär! ;-)
.
På vägen tillbaka upp till cafeét så fick vi ta oss några vilopauser!
.
.
När vi tagit oss upp via stenar, rötter och klippor så var vi genomsvettiga och väl värda varsin tallrik pannkakor! Dessutom kom vi i lagom tid för att titta på clownen.
.
.
Sedan var det ju 1 km kvar till bilen. Nerför men på asfalterad väg.
.
.
Så väl nere vid bilen var vi lite sugna igen. Då fikade vi vår medhavda matsäck. Sedan bar det hemmåt igen. Låt oss säga att fem svettiga månniskor inknölade i en bil inte direkt luktar nyponros ;-)
.
.
.
.
.
Kommentarer
Trackback
