Svansuppdatering
Kan nu säga att min svans är iprincip återställd.
Jag har klarat av ett Patriciapass på gymmet. Det vill inte säga lite.... och sedan blev "en öl", en hel utekväll med hemrummlandes framåt morgonkvisten. Det klarade min lilla rumpa av alldeles utmärkt. SÅ: Svans återställd!
Tilltuffsad svans
Jag tyckte jag var smart. Köpte ett par inlines till Måns i födelsedagspresent som även passade mig. Ställbara från 37-40. Perfekt ju, då kunde vi dela.... så igår skulle vi till gymmet jag och Anna. På med rullorna och iväg.
Framåt - Check! Stanna - Nja men det skall nog funka ändå ;-)
.
I en liten nerförbacke så börjar jag försikitgt att bromsa med den lilla bromsklossen som finns bakpå. Av någon anledning så funkar inte det. Sedan är det så jag passar in i en Disneyproduktion av tidig ålder..... fötterna far upp i himmlen, svanskotan brakar rakt i backen och jag rullar runt och hamnar sedan på magen. Där blir jag liggandes och slickar mina sår. Innan jag gör en ansats till att resa mig så känner jag efter, var har jag ont? Jo rejält ont i låret, men faktiskt inte så mycket mer. Tittar till på handledsskydden och inser att de fick ta en rejäl smäll. De var ordentligt repade. Jag har blad, grus och diverse pinnar överallt. Jag lyckas linka upp i stående ställning och Anna får inspektera min bakdel. Inget hål i löpartightsen iallafall. Craft gör kvalitetskläder..... Men för säkerhets skull sticker jag in handen innanför. Inget blod på den när den kommer ut. Phu!
.
Vi rullar vidare och tar oss så sakteliga fram till gymmet. Chocken börjar släppa och jag känner av att svanskotan nog också fick sig en rejäl smäll. Inne i omklädningsrummet har jag ett praktfullt rött märke på baksidan av min skinka, precis där skinka och lår möts, typ. Men det är inte skrapat så det är inget blod och således klibbar inte byxan fast i märket. Så in på dansen som planerat.
.
Men jag fick snabbt tänka om. Känner att hopp inte fungerar för det gör ont i svansen. För att inte tala om "snestegen". Men jag tränar vidare utan hopp och med mycket mycket små steg.... blir ju knappt svett. Efter dansen var det tänkt att vi skulle vara med på Coren.....
.
Sätter mig ner på mattan på golvet men får snabbt slänga mig åt sidan igen, Svansen ville inte alls vara med om några sådana dumheter. Så med svansen bokstavligen mellan benen linkar jag ut ur lokalen. :-( Vi pratar med Johan i recepteionen och får lite tips om hur man får stopp på ett par inlines..... Rullar så sakteliga hemmåt. Lätt uppför hela vägen så det var ingen risk att åka för fort ;-) Tränar på att stanna på uppfarten här utanför.... snart kan jag det ;-)
.
Hemma får jag sitta som efter förlossningen, på en liten mjuk kudde och sätta sig myyyycket långsamt. Men jag tycker ändå att jag blir lite bättre under kvällen och att klä på mig på morgonen gick bra. Sätter mig i bilen och kör till jobbet. Ta mig UR bilen däremot var lite svårare. Linkar omkring på jobbet ett tag men inser att det inte är hållbart att vara kvar. Jag kan inte sitta ner ordentligt och jag bli snabbt trött i musklerna runtomkring ryggen av att stå. Det brukar jag ju annars klara :-/ Så jag kör hemåt och här ligger jag nu i soffan med tilltuffsad svans......
.
.
.
.
Livet snurrar på...
Ibland går livet upp ibland går det ner och ibland snurrar det jäklvigt fort. Just nu är jag inne i en period då jag känner att jag inte hinner med. Men då är det skönt att jag har mitt sätt att stänga ute världen...
.
Idag var det dags för första utepasset med löpning och PT. Huuu varför sa jag att det kunde vara dags för det sist vi träffades. Viste jag verkligen vad jag bad om? Definitivt inte!!!! Det var passet från helvetet. Är fortfarande matt i både armar och ben.......
.
Först pratade vi lite allmänt om det här med mjölksyra och att man inte skall göra som jag gör "Tuta och kör" "No pain-No gain" Ett av mina problem när det gäller egenträning är just att jag går ut alldeles för hårt från början och skapar mjölksyra och en syreskuld i musklerna. Så det behöver jag träna bort. :-)
.
Så för att träna på det så skulle vi jogga bort till S:t Hans backar i lagom tempo...... Ahhhrrrggg.... kunde ju likaväl gått ;-) Jag fick den första biten inte gå över 130 i puls...... Det var lättare sagt än gjort. Han hade dock satt min maxpuls till 190 ;-) Gillar honom skarpt (220-190=30 alltså är jag 30 år;-) )!!!! Sedan skulle jag sakta öka min puls och när vi var framme vid bågskyttebanan, knappt 1 km, så låg pulsen på lagoma 165 slag.
.
Då var det tid att börja jobba. Intervaller på 1 minut då pulsen skulle upp i 160-170 slag och sedan 30 sekunders vila på det. Detta skulle upprepas 4 gånger. Första gången var det svårt att komma upp i puls. De följande 3 gångerna räckte det nästan med att tänka "spring" så sköt den i höjden. Jag hade kraft i benen men det var värre med flåset...... :-O
.
När jag slutat flåsa lite så var det kortare intervaller som stod på schemat.... Jag tyckte nog inombords att dessa kunda han ta själv, jag går hem ;-)
.
30 sekunder upp i puls till runt 175 och sedan bara 15 sekunders vila. Detta skulle jag göra 4 gånger det med. Då var jag nästan beredd på att lägga mig ner och ge upp. Men då visste jag ju inte vad som väntade när jag var klar med dem?
.
Jag fick förklarat, mycket snabbt så jag inte skulle rymma, vad som väntade härnäst. Sneglade faktiskt lite åt buskarna och undrade hur jag snabbast, utan att behöva springa naturligtvis, skulle kunna smita ;-) Jag skulle nu köra 20 sekunders maxpulsträning och 10 sekunders lugna träning. Så... för att snabbast komma upp i puls var det backe som gällde. Hick!!!!!
.
"Tuta och kör" (hmm min melodi ju) i 20 sekunder upp för backen och sedan mycket långsamt 10 sekunder neråt. Detta resulterade ju i att efter varje intervall befann vi oss lite längre upp i pulkabacken...... närmare och närmare "backen från helvetet" Den jag inte änns vågar åka pulka utför i på vintrarna, så brant är den......... Jag skulle köra 8 sådan intervaller. Efter 3 stycken var jag beredd att kasta in handuken. Men det blev ju en mindre kvar för varje intervall. :-D Så det kunde kanske gå? De fyra första körde jag ju i vanliga pulkabacken för er som känner till backarna. Nästföljande 3 blev nästa på planmark mellan backarna. Sista intervallen tittade han på toppen och sa dit upp skall du på 20 sekunder! Jag gav honom nääästan en snyting!
.
Men jag tog mig upp. Inte riktigt hela vägen på 20 sekunder dock men jag tog mig upp!!!!!!! Hejja mig!
.
Sedan blev det flåsande, flåsande och lite flåsande till....... Det var längesedanjag tagit ut mig så. Kunde inte prata. Hmmm det kanske ni inte tror på men det var faktiskt sant.
.
Lugn jogg och debreafing av passet på vägen tillbaka.
.
.
.
.
Mina ben kommer att vara ruskigt möra imorgon. Jag körde ju 5K stavgång på lunchen igår samt 5K "tuta och kör" efter kursens slut igår. Jag var på kurs i Skrylle hela dagen, det går ju inte att åka dit utan löpardojjor och tights ju ;-)
.
.
.
.
.
