Tilltuffsad svans

Jag tyckte jag var smart. Köpte ett par inlines till Måns i födelsedagspresent som även passade mig. Ställbara från 37-40. Perfekt ju, då kunde vi dela.... så igår skulle vi till gymmet jag och Anna. På med rullorna och iväg.
Framåt - Check! Stanna - Nja men det skall nog funka ändå ;-)
.
I en liten nerförbacke så börjar jag försikitgt att bromsa med den lilla bromsklossen som finns bakpå. Av någon anledning så funkar inte det. Sedan är det så jag passar in i en Disneyproduktion av tidig ålder..... fötterna far upp i himmlen, svanskotan brakar rakt i backen och jag rullar runt och hamnar sedan på magen. Där blir jag liggandes och slickar mina sår. Innan jag gör en ansats till att resa mig så känner jag efter, var har jag ont? Jo rejält ont i låret, men faktiskt inte så mycket mer. Tittar till på handledsskydden och inser att de fick ta en rejäl smäll. De var ordentligt repade. Jag har blad, grus och diverse pinnar överallt. Jag lyckas linka upp i stående ställning och Anna får inspektera min bakdel. Inget hål i löpartightsen iallafall. Craft gör kvalitetskläder..... Men för säkerhets skull sticker jag in handen innanför. Inget blod på den när den kommer ut. Phu!
.
Vi rullar vidare och tar oss så sakteliga fram till gymmet. Chocken börjar släppa och jag känner av att svanskotan nog också fick sig en rejäl smäll. Inne i omklädningsrummet har jag ett praktfullt rött märke på baksidan av min skinka, precis där skinka och lår möts, typ. Men det är inte skrapat så det är inget blod och således klibbar inte byxan fast i märket. Så in på dansen som planerat.
.
Men jag fick snabbt tänka om. Känner att hopp inte fungerar för det gör ont i svansen. För att inte tala om "snestegen". Men jag tränar vidare utan hopp och med mycket mycket små steg.... blir ju knappt svett. Efter dansen var det tänkt att vi skulle vara med på Coren.....
.
Sätter mig ner på mattan på golvet men får snabbt slänga mig åt sidan igen, Svansen ville inte alls vara med om några sådana dumheter. Så med svansen bokstavligen mellan benen linkar jag ut ur lokalen. :-( Vi pratar med Johan i recepteionen och får lite tips om hur man får stopp på ett par inlines..... Rullar så sakteliga hemmåt. Lätt uppför hela vägen så det var ingen risk att åka för fort ;-) Tränar på att stanna på uppfarten här utanför.... snart kan jag det ;-)
.
Hemma får jag sitta som efter förlossningen, på en liten mjuk kudde och sätta sig myyyycket långsamt. Men jag tycker ändå att jag blir lite bättre under kvällen och att klä på mig på morgonen gick bra. Sätter mig i bilen och kör till jobbet. Ta mig UR bilen däremot var lite svårare. Linkar omkring på jobbet ett tag men inser att det inte är hållbart att vara kvar. Jag kan inte sitta ner ordentligt och jag bli snabbt trött i musklerna runtomkring ryggen av att stå. Det brukar jag ju annars klara :-/ Så jag kör hemåt och här ligger jag nu i soffan med tilltuffsad svans......
.
.
.
.

Kommentarer
Postat av: Anna R

Jadu, vad skall jag nu skriva för fyndigt?! Om vi börjar att lära oss att bromsa så kommer du troligtvis inte råka ut för samma sak igen! Det dröjer inte så länge till (hoppas jag) innan du har "hoppat i" inlinesen igen! :-D

2011-05-11 @ 18:57:01
Postat av: Alex

Du är för gammal för att åka inlines :-)

2011-05-11 @ 21:50:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0